?

Log in

 
 
18 October 2012 @ 09:20 pm
 

A/N: So this sweet thing is on Swedish just so you know. I heard this one quote that was the inspiration for this one.

On how their marriage had lasted 65 years the old couple answered:

"We were born in a time if something was broken we would fix it, not throw it away..."

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Deras äktenskap hade blivit svårare och svårare under året som hade gått. Det var sanningen. Han visste om dem inte gjorde något nu så skulle inte deras äktenskap finnas om ett år. Det enda som skulle finnas kvar var minnen. Han skulle aldrig kunna leva med sig själv om han inte gav sitt allt för att få deras förhållande att fungera igen.

Hon stirrade in i spegeln och försökte se om det gångna året hade satt några spår. Hon kom fram till att det enda som hade förändrats var hennes ögon. De var inte längre fyllda med kärlek och lycka utan såg skyddade ut. Hon visste mycket väl varför dem hade förändrats så. Vad hon inte visste var vad hon skulle göra åt det. Det enda hon var säker på var att något måste göras.

Han stod i köket och tittade ut mot vattnet när han såg henne i fönstret. Hon lutade sig mot dörrkarmen och tittade intensivt på honom. Han väntade på att hon skulle komma fram mot honom och hålla om honom som hon hade gjort i början av deras äktenskap. Istället såg han hur hon tittade ner mot golvet, suckade och gick till köksön.

Hon gick mot kökson och satte igång vattenkokaren. Det föll henne naturligt att fråga honom om även han ville ha te. Hon drop upp läpparna lite när han som vanligt svarade "nej tack, men lite kaffe skulle sitta fint". Hon vände sig om och började fixa med muggarna. Hon blev stel när hon plötsligt kände hans händer mot hennes höfter. Tårar dök upp i hennes ögon när han flyttade på hennes hår åt sidan och han lutade sin panna mot hennes nacke.

Han stod inte ut längre. Han var tvungen att röra henne. Abrupt vände han sig om och gick med bestämda steg mot henne. Han stannade några steg ifrån henne och hans händer skakade när han placerade dem på hennes höfter. Han kände tydligt hur hon stelnade till. Han lyfte ena handen och flyttade på hennes hår. Han kände hennes darriga andetag när han lutade sin panna mot hennes nacke. Han tog ett djupt andetag och andades ut.

Huden brände där hans händer låg, genom hennes linne. Hon tog några djupa andetag innan hon sakta vände sig om. Deras pannor var mot varandras och hon tog tag i hans midja. Inget fanns förutom dem i detta ögonblick. Hon viskade till honom "du känner det också eller hur? Det är inte bara jag som inbillar mig?". Hon kände hur hans grepp runt hennes höfter blev hårdare och han viskade tillbaka "nej, du inbillar dig inte".

Han hörde henne säga "vad gör vi? Vi måste fixa det. Jag älskar dig fortfarande". Han drog sina armar runt ryggen på henne och tryckte henne närmare sig. Han kände hur hon lade sina armar runt nacken på honom och höll hårt. Han sade till henne "jag älskar dig också. Oerhört mycket. Aldrig att jag ger upp det här med dig utan att göra allt jag kan, och kanske inte ens då."

Hon tryckte sitt asikte mot hans nacke och försökte dölja sina tårar. Hon kände hans hand på hennes huvud, fram och tillbaka. På skakig röst sade hon "bra, för jag är inte heller villig att ge upp detta utan att göra mitt allt för att få det att fungera".

Han andades ut av lättnad och han förståd att det hade funnits en rädsla över att hon inte skulle vilja detta. Han stod kvar med armarna runt henne och lovade sig själv att han aldrig skulle lämna henne. Han var hennes, nu och för alltid.

 
 
Current Mood: contentcontent
Current Music: Taylor Swift - Ronan
 
 
 
Klara Lundbergklaraansemia on October 18th, 2012 07:40 pm (UTC)
hej!
Amen gud så precious<3
angekarlssonangekarlsson on October 19th, 2012 05:04 am (UTC)
Re: hej!
Tack så mycket :) <3